Mary Wollstonecrafts reseberättelse från sommaren 1795 skildrar Skandinavien på gränsen till en ny tid. Hon kommer från revolutionens Paris och de politiskt radikala kretsarna i London för att studera hur livet ser ut i Europas periferi, få distans till en problematisk kärlekshistoria och spåra en försvunnen silverskatt. Hon fascineras av de nordiska sommarnätterna och filosoferar över mänsklighetens framtid. Boken består av personliga brev till en älskare utan namn och ansågs redan i sin samtid kunna göra läsaren förälskad i brevens författare. Nyöversättningen är gjord av Elisabeth Mansén, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, som också försett texten med inledning, noter och kommentarer.